Visar inlägg med etikett Nannu. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nannu. Visa alla inlägg

torsdag 1 mars 2012

Plugga, sjuka barn, plugga

Jag pluggar just nu, lämnat in ett delprov på nya kursen, håller på att rätta uppsatsen efter att ha fått tillbaka uppsatskommentarer. Dessutom försöker jag läsa teori inför delprov 2 som skall vara inlämnat om ca 10 dagar, antar att den också kommer bli sent inlämnat. :-(

Barnen har varit snoriga i omgångar och denna vecka har Alexander haft feber och Olivia hakade på och varit hemma hon också. Inte så bra för pluggandet. Hade en trevlig lunch vid poolkanten för att inte kompisarna skall tro att man inte finns längre och dessutom haft ett finskt par på besök som var här på previsit. Mannen i familjen jobbar på samma företag som Roger och de kommer hit i April. Jättetrevliga och bra med nya vänner när våra andra goda vänner snart åker hem... Snyft...

I morgon så är det tjejkväll för att fira A som fyllde för ett tag sedan. Skall bli kul med bara en girls night.

I övrigt så börjar det så sakteliga bli varmare och fläktarna går dagtid och ibland även nattetid. Dock så har inte ACn använt så mycket.

Nannus dotter var på koll förra veckan och igår träffade vi doktorn igen och nu ligger värdena som de skall. Hon skall fortsätta på denna dos och sedan så får vi se om de minskar dosen nästa koll..

Olivia pratar mer och mer och de nyaste ordet är Nannu och Manju.. Hon går nästan helt själv i trappen numera och det är bara nattetid som jag låser grinden ordentligt för att hon inte skall gå i sömnen. Dock är det nog Alexander som är den som mest är uppe och vandrar på nätterna. Även om han inte direkt sover så är han lite radiostyrd.

Nya foppatofflor till Olivia inhandlades idag då hon lyckats försnilla en av sina foppatofflor, jag köpte en annan modell som hon var nöjd med. Sebastian skall på kalas i morgon så present inhandlades också.

Försöker planera en semester i slutet på April men det känns så dyrt allting. Vi blir nog bara hemma tror jag, åka till Sverige hade varit ett alternativ men vi åker ju hem snart... Har bokat Kungsbyn igen så vi kommer kunna ha samma stuga i år igen.

söndag 2 oktober 2011

Plugg och RxDx-besök..

Under veckan som går så pluggar jag inför inlämningsuppgift 2 samt så var det dags att åka med Nannu och hennes dotter för provtagning igen. Jag har skrivit tidigare om att hon har problem med sköldkörteln. Vi åkte dit på onsdagen (läs 21/9) för att ta prover och åkte dit dagen därpå för att träffa doktorn,Tyvärr visade sig det att hennes prover inte gick åt rätt håll så dosen måste ökas igen. Men men jag hoppas att det stabiliserar sig innan jag åker hem.


Lägg till bildtext

Nannu i köket lagar mat..

Någon som vet vad denna växt/blomma heter. Den
konstigaste hittills jag sett här i  Indien.

Fantastiska änglatrumpeter..

Färsk kokosnöt, hur gott som helst.

Cocos-nötchutney på gång. I nya mixern.

Jag vill också vara med, lyft upp mig...
Torsdagen så åkte jag och A ner till resebyrån, A för att betala två resor, jag för att reda ut ett misstag i bokningen av våran resa till Dehli. Det blev bokat i fel månad, jag hoppas att det kommer vara löst snart. Hon på resebyrån har varit på semester och det var bara tur att jag upptäckte det innan det var för sent. Vi skall nämligen åka till Goa det datum som det blev bokat på.

På fredagen så tränade jag och sedan åkte jag för att titta på ett dagis för Olivia, inte för att jag inte klarar att ha henne hemma utan för hennes skull. Hon kommer snart vara så pass stor att hon behöver umgås med andra barn under dagtid och inte bara med vuxna. Våran tanke är att hon skall börja någon gång efter jul ett par timmar/dag.

Sedan blev det obligatorisk massage =äntligen fredag, jag och barnen mös i soffan med F och chips och coca-cola. 

tisdag 20 september 2011

Inlämningsuppgift 1

Förra veckan (12/9) inleddes med plugg, jag hade en deadline och som vanligt jobbar man bäst under press. Lite hjälp hade jag av att F kom över och lekte med grabbarna vid tvåtiden när de kom hem så jag skulle kunna sitta lite mera ostört. Jag vet inte om jag tagit mig vatten över huvudet när jag skall plugga två distanskurser samtidigt som barnen kommer hem vid två varje dag och jag har Olivia hemma. Visst har jag hjälp men ibland hjälper inte det.

Mina gullungar fikar ute vid trottoarkanten...

Mer eller mindre utan kläder, de gillar att springa runt i
kalsonger mina grabbar.
Ni vet mamma är den enda som kan trösta och finnas till hands i vissa lägen. Dock så gick pluggandet relativt bra och jag hann få in uppgifterna samma dag som man rekommenderar. Dvs man kan lämna in senare och ändå få godkänt, det är som en deadline för att inte hamna efter i kursen och det skall jag försöka följa. Dock kan det bli lite svårt när vi åker på semester samt får besök i oktober. Oavsett så får man i alla fall använda sin hjärna vilket man ibland som hemmavarande småbarnsförälder känns ovant.

Ja det är bara att erkänna jag saknar jobbet och den stimulans det ger, tolka mig inte fel jag trivs jättebra men jag har alltid älskat att jobba. Lite sjukt kanske men det är sant. Saknar kollegorna och Deva...

Mellan plugget hann jag pressa in ett till möte om pensionsplan för personalen, två olika bankers representanter var inbjudna till Ts hus. Vi skulle träffas 10.00, gissa när de dök upp, typ en timme senare och jag kom inte därifrån förrän 12.00 och sedan lunch på klubben och den pluggdagen var halv. Så himla typiskt Indien, ingen tidsuppfattning, de bad inte ens om ursäkt för att de var sena.

Skall boka in en träff och försöka få till en pensionsplan för Manju och Nannu. Vill bara höra hur det gick för de andra på sina träffar innan jag bokar in ett möte själv.  

torsdag 15 september 2011

Pensionsplan och resplaner.

På tisdagen (läs 30/8) så har en av svenskarna dragit ihop till ett informationsmöte angående pensionsplan för sina anställda. Grundtanken är att vi som arbetsgivare skall hjälpa vår personal att tänka på framtiden och kanske betala in lite till en kommande pension. I Sverige är det självklart att man betalar in till pensionen men här i Indien och särskilt bland vår personal så är framförhållning kanske inte den starkaste sidan.

Manju vår chaufför som hjälper till
i vardagen och som barnen älskar.

Nannu, våran maid som lagar
nästan all mat på vardagarna och
städar och tvättar och stryker och
dessutom tar hand om Olivia.
Min klippa.
Jag har en vision om att jag skall kunna hjälpa till hemifrån Sverige också, dvs likväl som jag betalar till SOS Barnbyar varje månad så kan jag betala lite till Nannus och Manjus pension i framtiden. Detta var ett första informationsmöte och det var trevligt att sitta ute på Ts terass i skuggan och dricka te och käka färska crossianter.

Efter mötet åkte jag och M ner till stan för att besöka resebyrån, jag behövde beställa en resa till Goa som vi skall göra under barnens ledighet i oktober och även reka lite inför våran Dehli-Agria-Jaipur resa med Rogers syster och bror.

Eftersom klockan var relativt mycket så tog vi en god lunch på Sunnys som ligger nästan brevid resebyrån som vi brukar använda. Jag åt lax precis som förra gången. Jättegott och det får en att sakna laxrätterna som jag brukar laga hemma i Sverige.

Väl hemma blev det taekwondo med Alexander och lekrummet med de övriga två innan vi gick hem för middag tillsammans hemma. 

fredag 19 augusti 2011

Hemresan

Olivia sovandes i bilen på väg till Arlanda.
Jag och Roger steg upp tidigt och åt frukost och packade det allra sista och höll tummarna för att vi inte skulle få övervikt framme på Arlanda. Våran flygtaxi plockade upp oss och Roger och Alexander åkte efter i hyrbilen som skulle lämnas in på Arlanda.

Väl framme på Arlanda så checkade vi in utan att få övervikt (jippiii) och vi tog oss igenom säkerhetscheckar etc och kom fram ganska lagom till gaten. Dock blir man lätt matt då barnen var hur pigga som helst efter att ha suttit i bilen till Arlanda och i princip sovit hela vägen.

Hemresan gick betydligt sämre hem igen eftersom det är en dagstur men jag hade som tur var Roger med hem så jag slapp åka själv med tre barn igen. Särskilt som de var vakna alla tre nästan hela tiden. Breaket i Doha är underbart för då får barnen springa av sig och leka av sig i lekrummet.

När vi väl kom fram till Bangalore skulle vi fylla i lapparna och det tog en evighet, en för varje person och barnen är för små för att fylla i dem samt vi inte hunnit under flygturen. Olivia ville mest gå fram och tillbaka i gången. Nästa gång vill jag ha en egen sittplats för henne...

Utanför flygplatsen väntade då Manju med vän som skulle ta allt vårat bagage. Så skönt att bara sätta sig i bilen och komma närmare hemmet. Väl hemma kom vi fram till ett fantastiskt rent hem, Nannu hade städat överallt inklusive vikt alla kläder i garderoberna och köpt nya blommor utanför dörren och inne på köksbordet. Dessutom stod färdiglagad lasagne och fisk i kylen bara att värma för oss när vi väl vaknade till liv efter lite sömn.

Barnen som sov i bilen hem lekte och jag och Roger dödströtta efter resan somnade utan att de hade somnat, jag hittade dem sovandes i soffan morgonen därpå framför tvn nere i bottenvåningen.

Skönt att vara hemma igen med sina grejer och ordinarie rutiner och framför allt leksaker till barnen och kompisar utanför dörren.

torsdag 16 juni 2011

Betydligt bättre...

Igår vad det dags för återbesök med Nannus dotter och få reda på provresultaten, Nancys värden var betydligt bättre men inte inom ramen för vad det skall vara, hon skall äta 75mg/dag istället för 50mg/dag i två månader för att se om värdena blir bra då.

Nannus yngre dotter Kithana med Olivia, bilden är tagen av S (tack så mycket)
Hon känner fortfarande av trötthet och ibland huvudvärk, men jag tycker själv att hon såg mycket bättre och det kan väl bero på att denna gång var hon inte illamående och spydde på väg till sjukhuset som förra gången. Nytt besök alltså när vi är tillbaka i augusti.

Jag bad även doktorn kolla Alexander i halsen för att se att hans halsinfektion var helt borta och jag kollade själv. Såret jag såg innan kuren var helt borta. Däremot kommenterade doktorn att han hade stora tonsills (halsmandlar??) och de kan man ta bort. Jag och Roger har varit inne på det men det är nog något vi sparar tills vi är hemma i Sverige igen. Nog för att vården här borta är bra om inte bättre än i Sverige, det är nog mest ifall något skulle gå fel så vet man vad som gäller försäkringsmässigt.

Skall dock boka tid i Västerås och få en läkare att säga att han borde ta bort dem så han hamnar i kö för att göra det i alla fall..

Innan sjukhusbesöket åkte och jag handlade lite matvaror så att Roger skall ha i frysen när jag är borta, Roger kommer ju inte efter till Sverige förrän tre veckor senare. Tur att han har Nannu som tar hand om honom medans jag är borta... :-)


tisdag 14 juni 2011

Nytt besök på RxDx

Idag har jag varit med Nannu och hennes äldsta dotter till RxDx igen. Vi träffade doktorn och han skrev ut vilka prover som skulle tas, vi gick upp och tog dessa och fick åka hem. Resultatet kommer imorgon efter klockan 3.

Nere vid vattnet, solen går nästan aldrig ner denna tid på året som jag kommer hem.

Så här mycket träd tror jag inte det det finns nu, men där ligger den stugan.

Samma vy, men annat ljus

Blir aldrig less på detta...

Genom fönstret över fjärden här har många glas vin åkt nerför strupen.

På berget på ön, vissa dagar ser man ända bort till Högbondens fyr...
Nannus dotter mår bättre men kan fortfarande ha ont i huvudet, få ibland bensmärtor etc. Doktorn tror att hon måste ha högre dos, det kommer ta lite tid att ställa in rätt dos verkar det som när jag surfade runt på sjukdomen.

Skall bli intressant och se om hennes värden har blivit bättre av sex veckors medicinering.

Återkommer i morgon i ämnet.

Stella har varit här som barnvakt under tiden vi var på sjukhuset.

Så här dags om en vecka så har jag varit en hel dag i stugan på Hemsön, jag längtar. Lägger in lite bilder på Hemsön så ni förstår..

Kort ifrån ifjol med den nya stugan i vyn och mer dramatik...

Barnen längtar nog till detta, frihet vid strandkanten. Var är alla Indier???

söndag 5 juni 2011

Övernattning Nannu...

I onsdags skulle jag och Roger ut på middag för att säga hej då till familjen Ö då de åker hem till Sverige igen och vi insåg att det inte skulle fungera att ha med tre småbarn på en sådan tillställning. Vi har länge funderat på att låta Nannu ha ansvaret på kvällen och jag frågade om hon kunde tänka sig att lägga alla tre barnen och om hon ville kunde hon sova över i vår extrasäng i gästrummet.

Nannu steker pannkakor till barnen eftersom vi inte
skulle äta hemma. Självklart med en glad Oliva på höften.
Hon tackade ja till det, och det var så himla skönt med barnvakt och kunna gå ut och äta utan att bekymmra sig om barnen. Jag var inte ens orolig, det enda jag funderade på var om barnen skulle vara busiga så Nannu inte skulle vilja göra om det.

När vi kom hem efter en trerättersmiddag med indisk mat så sov alla tre! barnen. Olivia har hållt oss vakna till halv tolv den senaste tiden men nu sov hon redan vid halv tio. Så himla underbart att slippa lägga barn och kunna äta och ta ett glas vin med vänner.

Tack för att man har det så himla bra här i Indien med den hjälp man har av sin personal... Både Nannu och Manju är underbara med barnen.

Grabbarna sov framför tvn efter chips och popcorn och Olivia inne hos Nannu där hon skulle sova. Dagen därpå sa Alexander att han tyckte Nannu skulle sova över igen... :-) Undrar just om det var chipsen och popcornen han ville åt.. 

måndag 16 maj 2011

Hypotyreos - underfunktion av sköldskörteln

Så fick Nannus dotter en diagnos, att hon inte fått det tidigare beror på att Nannu inte haft råd att ta så många prover samt att enligt henne de tog det hela på allvar för att jag var med. Oavsett så tog det sju år av smärtor och konstiga symptomer..

När vi kom till RxDx dagen därpå för att hämta provsvaren och träffa läkaren igen så fattade jag inte speciellt mycket när doktorn beskrev vad Nannus dotter led av. Jag fick dock diagnosens namn så jag åkte hem och surfade på det hela. Jag fick ihop en hel del som jag sedan översatte till engelska och sedan skrev ut till Nannu.

Underfunktion av sköldskörteln visste jag inte så mycket om trodde det hängde ihop med struma men det är bara en del av det hela. Hur som helst så kan det ta tid att ställa in hennes medicinering som tyvärr måste fortgå resten av hennes liv ( hon är bara 19 år), som grädde på moset hade hon brist på d-vitamin. Ni vet den vitamin man får som droppar när man är liten i Sverige.

Så först fick hon en injektion av d-vitamin som hon skall ta fyra gånger och sedan fick hon hormon piller som hon skall ta under en månads tid och därefter skall nytt prov tas (THS) för att fastställa om hon behöver högre dos av hormonen, det kan ta upp till ett halvår innan hennes medicin är rätt inställd. Men jag tycker det måstet vara skönt för henne att veta att all trötthet och deppighet och andra konstiga symptomer hon haft beror på att hennes kropp inte kan producera en livsnödvändig hormon i kroppen.

Så skönt att kunna hjälpa till.

Här är lite länkar för er som vill veta mera.
http://hypotyreos.se/
http://www.skoldkortelforeningen.se/
http://www.thyroid.se/
http://en.wikipedia.org/wiki/Thyroid

RxDx besök med...

Nannus dotter.

I måndags så kom Nannu lite sent och det visades sig att hennes dotter var dålig igen. Denna gång fick jag nog, jag packade in henne och Olivia och hämtade upp hennes dotter och åkte till RxDx för provtagning. (RxDx är ett lite större sjukhus i närheten av Rogers jobb som vi ännu inte nyttjat själva eftersom vi inte varit allvarligt sjuka ännu, men som har gott rykte bland expats)

Våra härliga ungar alla tre i badkaret, mamma visst finns det en liknande bild på familjens tre döttrar i din ägo?

Även Olivia gillade att bada med bröderna men hon vill helst stå hela tiden.

Denna fina blomma kom Alexander hem med ifrån skolan, texten
kan ni läsa på bilden nedan

Visst får det hjärtat att sjunga och kolla in namnteckningen från Alexander.
Jag visste att Nannu skulle inte få ro i kroppen förrän dottern fått en diagnos, hennes äldsta dotter är 19 år och har under sju år haft ont i kroppen och allmänt mått dåligt av och till och för ca en månad sedan fick de en diagnos att hon hade benproblem, för diffust för min smak. Jag ville ha en diagnos som gick att ta på.

Sagt och gjort vi fick efter registreringen vänta i ca femton minuter innan vi fick träffa en allmän läkare som vi beskrev alla konstiga symptomer hon haft genom åren. Dessutom visade Nannu alla papper som hon hade fått vid förra läkarbesöket. Han lyssnade och ställde frågor och jag ställde frågor och till slut hade läkaren förkryssat en mängd prover för att se om de kunde hitta något problem med henne.

Det bar av två våningar upp (Olivia var kvar i bilen med Manju sovandes och lekandes tack och lov kom han tillbaka efter en veckas kurs. Jobbet kan ta lång tid att få så jag är inte lika orolig längre) för provtagning. Hon fick lämna urinprov och tre rör med blod för andra provtagningar.

Sedan fick vi besked om att proverna skulle vara klara dagen därpå efter kl 14.00. Så vi åkte hem igen och Nannu och hennes dotter följde med tillbaka eftersom vi låg lite efter hemmavid. Efter helgen är det alltid mycket att göra med disk och tvätt och det är skitit eftersom alla varit hemma hela tiden.

Hämtade Alexander och gick till simlektionen som vanligt. Under dagen kom rörmokaren äntligen med badproppar till våra två badkar. Så barnen badade länge och väl den kvällen med skum. Rörmokaren hade under söndagen tagit bort i avloppet ifrån tvättstugan en propp med massor av hår och äckligheter som var ca 10 cm lång (undrar när det avloppet blivit rensat senast).

fredag 22 april 2011

Första dagen på lovet..

så åkte vi till Mc Donalds för att äta en lunch ihop. Alexander hoppade en stund i hoppborgen och han spelade playstation och lekte hela dagen. Simskolan fortsatte också och han gör hela tiden framsteg.

Nannu tog Olivia som på kvällen tog sitt första egna steg. Hon stod stilla och gick ett staplande steg framåt. Så till sommaren kommer hon garanterat springa runt själv hemma i Sverige.

Nannu med solstrålen Olivia som växer och blir stor...

onsdag 2 mars 2011

Sköna måndag...

I måndags så hade jag en bra dag. I alla fall kändes det som om jag fick tid för mig själv. Nannu tog hand om Olivia medans jag tog en lunch på Toscana helt själv, det gjorde ingenting då jag hade en bok med mig. Åt god fisk...

Min fina fisktallrik när jag åt på Toscana i måndags.
Alexander ville äta på klubbhuset när han kom hem så när jag hämtade honom så gick vi till klubbhuset och han fick mysa där en stund.

Nannu har fortfarande problem med sitt finger även om hon kan göra allt utom att diska och hacka en del grönsaker etc som kräver mycket vattenkontakt. Därför är Stella här fortfarande och hjälper till.

Jag kände också för första gången att min hosta äntligen började ge med sig. Även om jag fortfarande har en del problem med slem... Tyvärr så har Olivia blivit snorig igen och även Sebastian började hosta igen..

Känns som vi aldrig får vara riktigt friska i detta hem.

söndag 27 februari 2011

Läkarbesök med Nannu

I fredags fick jag nog, när jag såg fingret på Nannu så insåg jag att hon inte kommer kunna ha båda händerna i vattnet nästa vecka heller. Med andra ord så tyckte jag det var dags och se om jag kunde göra något. Jag tog henne till våran numera familjedoktor. Alldeles utanför grinden till Palm Meadows på andra sidan ligger en läkarstation, den ser inte mycket ut för världen och man går uppför en smutsig trappa upp på övervåningen. Där möts man dock av en ung läkare som pratar bra engelska (förmodligen utbildad i england/usa).

Ramesh som läkaren heter kollade på Nannus finger, skrev ut två mediciner till henne och sa att hon skall komma för omläggning av bandaget varannan dag (precis som Sebastian fick göra med sin haka). Nu blir det på måndag först hon får lägga om det igen. Oavsett sedan skickade han ut oss till sin sköterska som la antiseptisk brun sörja på hennes öppna sår efter att ha tvättat av det. Nannu genomled det hela tappert för det gjorde nog rätt ont. Får se om det blivit bättre över helgen. Ramesh sa att det skulle ta fem dagar innan hon blev bra. Men jag tror att det tar längre tid vi får väl se. Nannu har haft problem med sitt finger i snart tre veckor.

Jag fick en lite bättre förklaring varför det uppstod, tydligen så kan man få i nagelbanden små sår och när dåligt vatten kommer i kontakt med dessa sår så bildas en infektion. Jag kan tydligen också drabbas om det skulle vara så att jag har otur. Nailbed infektion. Det känns rätt så bra att jag fick en förklaring hur det kunde uppstå...

Vi får väl se Stella får väl komma och hjälpa till med skurning av golven och diska under nästa vecka också om hon har lust.

Hem igen till fredagsmys framför tvn, balkongen kändes inte så lockande då det faktiskt regnade i fredags. Tydligen är regnet inte så vanligt men kommer komma oftare ju närmare sommaren vi kommer... :-) Barnen käkade chips och popcorn och nötter så att de inte ville ha kvällsmat... Nästa gång tror jag vi tar fredagsmyset efter vi har ätit, man äter mindre snacks då.

söndag 20 februari 2011

Fingerböld

Jag hade misstrott stackars Nannu men när hon kom på fredagen för att åtminstone hjälpa mig lite med Olivia fick jag skämmas. Hennes stackars finger var helt uppsvällt och uppenbarligen innehöll det var. Som en böld fast utan att ha fått en infektion i ett sår. Tydligen är det vanligt i Indien att få denna åkomma en eller två gånger i livet. Jag hade inte fattat över telefonen att hon hade en böld i fingret. Språkförbistring...

Nannus finger uppsvälld och varfylld, skall punkteras samma kväll...
Hur som helst kändes det bra att hon inte hade hittat på fingerontet, det lät så himla patetiskt men som ni ser på bilden kan jag förstå att hon verkligen inte kunde sova och att hon inte kunde jobba som vanligt.

Jag smet iväg på massage på en timme på förmiddagen när Nannu var här och tog Olivia, Roger låg och sov och försökte kurera sig. Jag började misströsta att han någonsin skall bli bra för han sov hela dagen och orkade knappt vara uppe någonting på fredagen.

Jag ringde Stella (I och Ls maid som hjälpt mig tidigare vid behov) som kom och hjälpte till och diskade och tog Olivia och skurade golvet nere åtminstone. För er hemma i Sverige låter det kanske konstigt att man måste städa så ofta men det ligger som ett rött damm överallt inom en eller två dagar och dessutom har jag tre småbarn som springer in och ut och smular kex och mat överallt så jag behöver verkligen hjälp. Jag har dessutom ingen damsugare och ingen diskmaskin samt att jag har en byggarbetsplats brevid huset som dammar ner ytterligare. Dessutom så har jag ingen torktumlare så jag måste torka all tvätt ute på strecket. Som tur är så torkar tvätten fortare här i Indien i dryga 30 grader som det är numera på eftermiddagarna.

Alexander spelade cricket med Manju häromdagen.

Rolig i farten bild... Han missade dock bollen..
Vi får se vi måste nog investera i en torktumlare i höst när regnen kommer. Just nu har vi bestämt oss för att avvakta.

Oavsett så är jag verkligen beroende av min hjälp om jag skall få någon tid för mig själv. Särskilt som allting tar sån himla tid med att fixa, att veckohandla kan ta tre dagar för innan man fått tag på allt man behöver har jag handlat på tre olika ställen. Dessutom vill jag ha egentid, jag vill leva lite lyxhustruliv också, det var en av anledningarna till att jag följde med hit så varför skall jag inte unna mig hjälp när det känns som man gör en god gärning för den man anställer som kan leva ett drägligt liv genom att hjälpa mig.

Vi åt pommfritt och köttbitar med medhavd beanässås ifrån Sverige och det var jättegott. Hostar fortfarande så jag blir galen även om jag långsamt väldigt långsamt blir bättre.


tisdag 11 januari 2011

Måndag - ändrade planer...

Som vanligt i detta landet så blir det ändrade planer. Vi skickade iväg Alexander utan missöden på morgonen med skolbussen, Roger åkte till jobbet och Manju var i tid så att jag och Sebastian (och Olivia) kunde utan problem anlända till WeCare strax efter kl 9.00.

Väl där så fick jag veta omgående att Sebastian inte fick vara där, han hade ju bandage över sitt sår, tänk om något annat barn slet av det eller om han ramlade och gjorde illa sig igen på hakan. Sebastian började gråta när han insåg att han inte skulle få vara kvar. (Gissa om inskolningen blev omintetgjord i ett enda svep.) Jag frågade om han inte åtmistone kunde få vara kvar ett tag att leka ute och jag var kvar.

Det gick bra, under tiden Sebastian lekte gick jag in till den som tog emot våran anmälan och det slutade med att jag skrev under på ett papper att jag tog ansvar för ifall något hände med Sebastian under tiden han var där och lekte med bandage. Dessutom fick han bara var där i två timmar.

Sagt och gjort jag åkte hem ändå och hämtade honom vid elva. Jag hade en lunchdate inplanerad med tre andra svenskar, det blev att ta med både Olivia och Sebastian dit. Med lite hjälp ifrån snälla A så gick det någelunda att få i sig en god pepparbiff på Toscana. Dock så var jag ändå lite besviken eftersom jag fick byta blöja, amma och prata med Sebastian om vart annat när jag egentligen hade bara tänkt njuta av god mat och trevligt sällskap.

Väl hemma igen så skickade jag hem en febrig Nannu, med andra ord hade jag inte full hjälp heller. Hämtade Alexander vid bussen och sedan struntade jag att laga mat utan när Roger kom hem så beställde vi pizza ifrån Dominos...

Kvällen gick sedan åt att lägga barnen och därefter satt jag och Roger uppe med våra datorer, han beställde böcker och jag försökte lösa mina hotmail problem. Därav inga inlägg på ett tag.