söndag 28 november 2010

Vår nya adress i Indien

Om ni känner för att skicka vanlig post till oss så kan ni skicka det på följande adress:

Mr Roger & Mrs Cecilia Dahlgren
Villa 233/Phase 1
Adarsh Palm Meadows
Whitefield Road, RamaGondanaHalli
Bengaluru - 560066
Karnataka, India

Vi blir jätteglada för alla sorts post vi kan tänkas få...
Bara så att ni förstår så har tydligen Bangalore bytt namn här i Indien till Bengaluru.

1a advent brunch...

Idag har det varit första advent i Indien. Vi startade dagen med frukost och sedan gick vi ner till poolen så att barnen fick bada. Hotellet hade sedan brunch som vi avnjöt. Det hade ordnat det jättebra med underhållning för barnen så vi satt och åt i flera timmar. Barnen fick målningar/tatueringar av en indier och en trollkarl underhöll samt en person satt och drillade lerkrukor till barnen. Maten var god med massa grillspett till förrätt och sedan var det buffe med indiska grytor på toppen av det var det efterrättsbord med tex chokladmousse.

Vi åt så vi sprack och jag och Roger har inte ätit något mera efter det. Väl uppe på rummet så tog vi det lungt till en film och jag tror alla utom Alexander tog en tupplur. Barnen fick mat och i samband med det det tog vi och tände första ljuset i min inhandlade ljusstake med "fem" ljushållare. Lägger upp kort på den när jag hunnit dekorera den lite mera.


Imorgon skall vi få nyckeln till huset och börja köra över lite saker till det samt åka och köpa kylskåp och annat livsnödvändigt. Dock tänker vi inte flytta in förrän på tisdag. Oklart dock när vi kan få internet så det kanske kommer bli skralt med inlägg på ett tag. Vi får väl se...

Familjedag med företaget...

Igår var vi på familjedag för Rogers jobb. Det låg en bra bit utanför stan, eller rättare sagt det kanske inte låg så långt borta men det tog lång tid att åka dig pga trafiken. Vi skulle vara där kring 11.30 så vi satte oss i bilen strax efter 10.00. Vi var framme 12.00 och då stått stilla väldigt länge i trafiken.


Vi var lite oklara över vad som väntade oss, men ett fantastiskt spa med pool och fina gångar längs med massor av folk. Över 1000 personer var bjudna och vi var i minoritet. Det fanns färgglada stånd med olika sorters lekar. Vi kunde dock inte deltaga i spektaklet så mycket då vi har tre småbarn med oss, det fanns dock en hoppborg för barnen som barnen hoppade i.

F, Rogers fd chef blev inknuffad/hoppade i poolen. Det pågick en tävlig för att utse en vinnare i slutet av dagen också som alla deltog i med liv och lust. Sedan blev dags med lunch och det var indisk mat i alla dess former. Vi hittade i alla fall till slut ett bord. Jag vet inte hur många som kom fram och ville ta kort på Oliva och även de andra två. Indier gillar verkligen barn. Det jag och Roger fundera över är vad de skall ha kortet till. Vissa upp som idolfoto eller vill de bara visa hur vita småbarn ser ut. Nog för att våra ungar är söta men ändå...

Efter lunchen så var det dags att gå över till andra sidan av resorten och där hade de ställt upp en jättescen där det blev uppträdande hela kvällen. Se film nedan för äkta bollywooddans :-).  Delar av uppträdanden skedde av anställda på företaget och somliga hade nog tränat i månader inför detta. Vi nordbor skulle också uppträda. Vi hade klätt ut oss till luciatåg, dvs en lucia, ett gäng  stjärngossar och alla fruar var tärnor och som tur var hade jag tagit med tomtedräkter för att ha till julafton som vi iklädde våra barn.

Hela denna församling tågade sedan fram till sankta lucia dånande i högtalarna och vi med tända ljus och barnen i släptåg. Gissa om det fotograferades. Särskilt som Olivia sov delar av framträdandet i min famn. Det var en märklig känsla att sjunga sankta lucia i 20 graders värme och tusentals indier som fotograferade oss som om vi vore filmstjärnor. Bilder kommer upp när jag har fått tag på bilder i från själva tåget av de andra.

Hemfärden blev lång och delvis outhärdlig då vi stod still och hemresan tog 3 timmar varav merparten av tiden var stillastående. De större barnen sov men Oliva var vaken och hungrig. Jag har varit tvungen att tumma lite på mina trafiknerver. Dvs jag har fuskat och ammat fastän bilen rört på sig. Men vad kan hända egentligen när man står stilla i en bilkö.

fredag 26 november 2010

Förhandsvisning av huset...

Idag skulle vi äntligen få se hur huset såg ut inför våran flytt. Vi åkte till Palm Medows och vi väntade in Roger som kom med Sithara ifrån kontoret. Så här ser våran blivande uppfart ut:
Motorcyklarna ni ser är inte våra utan städ/renoveringspersonalen.

Som ni ser har vi en ganska skaplig terass som vi förhoppningsvis kommer få delvis takat. Annars blir det svårt att sitta ute när det regnar eller när solen gassar som värst.

Innan dess så får vi sitta på våran lilla altan utanför matsalen:

Våran matsal sitter ihop med vardagsrummet nere och så är köket i anslutning till det. Dessutom har vi ett gästrum/lekrum/barnrum på nedervåningen samt en toalett.

Vardagsrummet nere i bakgrunden ser ni trappan upp.
Sedan är det trappan upp och där ligger utgången till terassen till höger. Rakt fram ligger ett allrum/tvrum/jobbrum och till höger om det ligger vårat sovrum med badrum och till vänster om allrummet ligger barnrum med tillhörande badrum.


Vårat sovrum på övervåningen, och dörren till vårat badrum.
Allrummet uppe.
Barnens rum uppe. Platsbyggda hyllor och skrivbord.

Våran terass än så länge utan tak


Kökets diskho, lägg märke till den "fina" silicontätningen.

Gästrum/sovrummet/lekrummet nere.
Mera bilder kommer läggas till senare när vi börjar komma mera i ordning. Vi kommer som sagt leva rätt så spartanskt i början då vi våra möbler kommer först i slutet i december. Men men vi kommer i alla fall kunna laga egen mat, när vi väl köpt nytt kylskåp/frys och micro och ugn. Vi kommer även kunna tvätta när vi väl köpt en tvättmaskin.

Nu verkar i alla fall allt vara klart och vi kommer förmodligen att flytta in tisdag/onsdag nästa vecka.

Shopping inför helgen...

Idag har jag och Sebastian och Olivia handlat luciatågsgrejer. Vita långa skjortor har vi redan fått av A som inhandlat det åt oss, kvar var papper till att göra strut till Roger med stjärnor, dessutom var jag på jakt efter en adventsjulstake.

Det fanns bara ljusstakar med antingen 3 ljushållare eller 5. Det fick bli en med 5 stycken. Min tanke var att lämna den 5:e hållaren tom i mitten och sätta någon form av julpynt där. Dessutom inhandlade jag en julstjärna. Dock utan lampa till, det får bli senare. Det femte ljuset tänkte jag ha i luciatåget i morgon.

Företaget skall ha en familjedag där alla svenskar på plats skall forma ett luciatåg. Jag hade med mig tomtedräkter till barnen för julafton som de skall ha.

torsdag 25 november 2010

Alexander trivs bra...

Idag kom Alexander glad som en lärka ifrån skolbussen. De hade fått spela fotboll och sprungit fram och tillbaka i matsalen och dessutom hade han fått en till guldstjärna. Lite oklart varför han fått stjärnan men tydligen så går det bra för honom.


Alexander och vi övriga står och väntar på hans skolbuss.

Sebastian och jag lekte ihop med en Amerikanska och hennes lilla dotter i samma ålder som Sebastian i lekparken utanför hotellet. De bor också på hotellet fast på våning 12 och de hoppas också få klart med det hus de vill ha på Palm Medow. Dessutom var jag och handlade lite yougurt och andra förnödenheter på Foodworld. Där är det betydligt billigare än Hyper City, dock har de inte allt heller utan mer som typ Ica Skiljebo i storleken. Där hittade jag pålägg, mortadella som jag köpte samt sylt och nybakat bröd. Skall bli gott till frukost imorgon.

Nanno heter våran blivande maid...

Idag har jag haft en indiska på intervju tillsammans med hennes nuvarande "mam" en danska. Danskan skall åka hem i slutet av december så under denna månad kommer vi dela på Nanno. Hon har jobbat i fyra år för danskan innan och hon är tydligen väldigt duktig på att laga mat och att stryka och städa. "En pärla..."


Det är Rogers chefs fru som har rekommenderat henne och hon verkade tycka om barnen. Hon sa dock inte så mycket men det blir nog bra. Hon har gett ut en kokbok om hur man lagar indisk mat på engelska. Kokboken fick jag nu i samband med att hon var här på intervju. Hon var väldigt blyg men verkade ta åtminstone Olivia bra. Hon har två egna lite äldre barn så helt rudis på barn kan hon inte vara.

Det är inte lätt att bo på ett hotellrum med tre barn. Rummen såg ut som tusan och hotellrumsstädaren var kvar när mina gäster dök upp. Lite pinsamt tyckte jag att det var å andra sidan så syns det att jag behöver hjälp. Barnen härjade mer än vanligt antar att det berodde på att vi hade främmande.

Hennes första dag blir på tisdag, antingen här på Royal Orchid eller förhoppningsvis i vårt nya hus i Palm Medows.

Huset skall besiktigas på måndag.

Idag har vi fått bekräftelse på att ABB har skrivit på kontraktet och att våran blivande hyresvärd har fått det. Just nu så håller de på att måla om huset och fixa rör och eluttagen etc. Vi skall i morgon dit för att kolla in hur det ser ut nu samt kolla in vad vi måste köpa i form av vitvaror mm.

Enligt uppgift skall inga vitvaror ingå, det betyder att vi måste köpa nytt kylskåp, tvättmaskin, ugn och microvågsugn. Tur att man får omställningsbidrag "relocation" ifrån företaget. Hoppas att vi kan sälja grejerna när vi flyttar hem igen så att man inte slänger alla pengar i sjön. Efter två år borde grejerna ändå vara relativt fräscha, men vad vet jag.

Skall bli kul att se huset utan möbler och kunna ta lite mått på fönster och planera lite. Vi måste köpa en del möbler för vi kommer inte kunna bo i huset annars medans vi väntar på våra hit skickade möbler.

Möblerna är försenade och enligt uppgift skall de komma till Indien den 24:e december (julafton) och sedan skall de tullas så har vi tur har vi möblerna innan nyår, men det är inget vi räknar med. Tydligen hade våran flyttfirma missat att få med våran container på fredagen så där förlorade vi en hel vecka.

Huset kommer jag lägga upp bilder på efter besöket i morgon.

onsdag 24 november 2010

Appråpå byråkrati...

Här i Indien så är det en hel del byråkrati, men vi i Sverige är inte så dåliga heller. Rogers syster M (vår särskilda postadress i Sverige) hade fått hem ett brev ifrån Försäkringskassan som rörde att jag måste anmäla att jag flyttat utomlands.

Något förvånad och lite förbannad eftersom jag och Roger skickade in sådana papper till Försäkringskassan bland det sista vi gjorde efter ha stått i deras telefonkö för att få besked om vilken blankett och på vilket sätt man skulle fylla i den.

Det blev att stå i telefonkö ifrån Indien och ringa och kolla med Försäkringskassan vad som var fel. Det visade sig att när Skattemyndigheten informerar om att vi flyttar utomlands så skickar F-kassan automatiskt ut ett brev om avanmälan från försäkringskassan utan att kolla om någon sådan redan kommit in. Med andra ord övereffektivisering som generera merjobb för en annan men minskar jobbet för myndigheten.

Det kan dock diskuteras eftersom de fick ju svara på frågor om det, om de istället hade ägnat den tiden till att försäkra sig om att ingen blankett kommit in redan så hade de sluppit frågan. Ja ja, blanketten var bara att slänga i alla fall, de hade bara inte hunnit behandla våran inskickade blankett ännu.

Första dagen på skolan...

var nog mera nervöst för mamma och (även pappa) än för Alexander. Skolbussen skulle anlända kl 7.35 och dessutom skulle en lärare stiga på vid samma hållplats. När klockan nästan hann bli kvart i åtta innan bussen dök upp så var jag mer än lagom nervös.

Alexander klev på bussen med ett leende och med lärarens hand i sin. Jag rusade till bilen för att åka bakom. Suresh låg hack i häl. Väl i bilen så kände jag fjärilarna i magen och började nästan darra om händerna. Hur skulle det gå...

Förresten idag hade jag en nära döden upplevelse, i jakten på skolbussen körde Suresh lite väl fort i min smak, hittills har jag kunnat låta bli att vara backseat driver men när han kör om en buss med mötande fordon i samma fil som vi låg i var jag tvungen att flämta till och sätta händerna för ögonen. Jag glömde för ett ögonblick att mötande trafik förväntar sig bilar i samma körfält och bromsar. I Sverige hade jag varit om inte död så sjukhusliggande.

Väl framme vid TISB så rusade jag ut och konstaterade att möta honom vid bussen var lättare sagt än gjort. Istället sprang jag på registratorn Mr Abad Irani som ledde mig till the dean of pre-school som i sin tur visade mig till Alexanders klassrum och en av hans blivande lärare. Där fick jag vänta på att han skulle dyka upp.

Alexander dök upp med ett leende på läpparna men blev lite blyg när han såg de övriga i klassrummet. Jag försökte lugna ner honom och han fick träfa en annan tjej i klassrummet brevid som också var svenska Lilla N. Bra ifall Alexander behöver få något översatt i krislägen. När jag skulle gå så frågade Alexander med darrande underläpp hur länge han skulle vara kvar... Jag förklarade för honom att han skulle äta lunch på skolan och sedan strax därefter åka bussen tillbaka och där skulle jag och Suresh vänta på honom.

Det skar i modershjärtat att lämna honom åt sitt öde i ett klassrum där alla pratade engelska. Jag satt på nålar hela dagen fram tills jag och Suresh kunde hämta upp en leende och glad kille från skolbussen. Med andra ord min oro hade varit i onödan. Dock så sa Alexander att han hade saknat mig när han mötte mig men i övrigt så hade allt annat varit bra.

Jag frågade honom om han förstod vad läraren hade sagt och han sa att det hade han gjort eftersom han tittade på alla andra och gjorde likadant, sedan så hade han tydligen också lekt med svenska tjejen på rasten. Han sa att han såg fram emot morgondagen.

I väskan låg det en dagbok där följande stod att läsa ifrån ett meddelande av hans lärare:

"Dear parent!
It gives me great pleasure to inform that Alexander had a very good day at school. He enjoyed his day, made new friends and ate well too. It was a pleasure to have him in class
Regards Sonali"

Gissa om ens föräldrahjärta blir varmt av att läsa sådant.  Dagboken är det sätt som man kommunicerar med skolan och Alexander skall ha den alltid med sig till och från skolan. Där kan de lämna meddelanden som ovan samt vi kan ställa frågor till lärarna i sin tur. Ganska smart om än något tidskrävande kan jag tänka.

tisdag 23 november 2010

Övertrötta barn...

får man när lillkillen vägrar sova middag. Vi åkte inte bil idag som annars är ett effektivt sovmedel. Sebastian är precis i det stadiet att han inte vill sova men behöver och antingen somnar han kl 16-17 och vägrar somna senare eller så är han som idag, övertrött och bråkar med storebror.

Imorgon skall Alexander äntligen börja skolan, han skall åka i skolbussen helt själv ifrån hotellet på morgonen och åka buss hem där vi hämtar upp honom vid Prestige ozone. Självklart skall han åka ifrån Palm Medows när vi väl flyttat dit, så ganska snart skall han byta busstur. Skall bli roligt och höra snacket när han kommer hem.

Jag och Sebastian och Olivia kommer följa efter i bilen och se om han behöver mig i början. Skulle inte tro det och jag är lite nervös över vad Sebastian och jag skall hitta på. Kanske åka iväg med Suresh till något närbeläget ställe.

I övrigt idag så har vi legat lågt hemma på hotellet. Ett litet besök vid poolen dock...

måndag 22 november 2010

Alexander kom in...

på TISB. Enligt Roger skall han få börja skolan på onsdag. Skall bli kul för honom och för mig då det är lättare att underhålla två barn istället för tre och särskilt som barnen börjar gå varandra på nerverna vid det här laget. Särskilt när de är trötta tenderar de slåss över småsaker.

Idag har vi införskaffat badleksaker för poolen, det blev badringar, badboll och små badleksaker. Därefter gick vi ner till poolen. (Börjar bli en vana)

Träffade A på World Forum Mall samt vi kollade in ett par butiker tíll för att köpa en nappflaska då Sebastian lyckats bita hål i sin nuvarande flaskas napp.

Det enda man kommer oroa sig över nu är att Alexander inte skall trivas i skolan och att han skall åka skolbuss själv även om jag inte är speciellt orolig över det som trafiken runt omkring. Hoppas att det finns bilbälten i skolbussen. :-)

Söndag vid poolen...

På söndagen sov vi länge och gick sedan ner till poolen med barnen och de fick bada och leka av sig i lekparken brevid. Uppe på rummet tog vi det lungt och vi beställde upp mat på rummet. Vi börjar bli less på att inte kunna laga våran egen mat. Ett lyxproblem kanske någon tycker men hotellmat är överskattat särskilt när man har tre ungar som skall vara med samtidigt.

 Dock är den indiska maten bra tycker jag och Roger men vi har inte kunnat äta som vi velat pga barnen.

På kvällen tog Alexander och Roger en promenad till "foodworld" och införskaffade juice och frukt och lite annat smått och gott. Alexander ville ha "pappatid" utan Sebastian. Sebastian sov middag, aningen sent dock.

Mamma och Pappa skypade också med oss så nu har vi sett deras nya hund som de hämtade på djurpensionat i Stockholm förra helgen. Barnen pratade också en stund med mormor och morfar.

Commercial street...

med tre barn var en utmaning. Jag och Roger tog modet till oss och åkte ner på stan för att reka kylskåp och andra vitvaror ifall vi får flytta in i nya huset 1 december. Vi åkte ner vid 12-tiden och var framme ca 1 timme senare. Vi hade tur för vår chafför fick en parkering precis när vi kom fram. Det händer aldrig sa Suresh.

Vi började med att käka lunch på Pizza Hut, intressant. Men Alexander han höll för öronen då han tyckte att ljudvolymen var aningen för hög.

Sedan skulle en mus införskaffas som Roger skall ha på jobbet. Vi hittade en butik där vi slog till.

Nästa stopp var en skoaffär då jag lyckats med konsttycket att slarva bort en sko på hotellrummet. Självklart dök den upp sent igår kväll, men då hade jag redan införskaffat två par skor i skokedjan "Bata" som finns lite överallt här i Bangalore. Kunde till och med betala med VISA kort.

Sedan gjorde vi något som inte var speciellt enkelt, vi tog oss över två väldigt trafikerade vägar för att ta oss till CROMA, där hade vi läst skulle det finnas vitvaror. Väl där fanns det en stor butik a la mindre variant av el-giganten. Dock gick vi inte in då de ville att vi skulle lämna våra väskor utanför butiken. Men vi har i alla fall hittat ett ställe att köpa kyl och frys och micro och tvättmaskin och annat som vi måste  ha i nya huset då det inte ingår enligt uppgift.

Väl utanför var det dags att åka hem, dock tog det tid för Suresh hittade inte oss, trots hjälp av en annan indier som idag har smsat mig som en galning. Vet inte om han flörtar eller om han bara vill vara kompis med mig och min familj. Är lite osäker på hur jag skall agera...

Väl i bilen igen så åkte vi hem för att göra oss i ordning för att åka på middag hos A och F som varit vänliga nog att förbarma sig över oss som bor utanför Palm Medows och utan hus. Skall bli roligt och skönt att kunna bjuda tillbaka när vi flyttat in i vårat eget hus. Vi hade jättetrevligt och Alexander och A lekte jättebra även om Sebastian gärna ville vara med och förstöra. Båda barnen somnade sedan i deras soffa respektive sittpuffar av utmattning.



Det var en trevlig avslutning på en bra dag med hela familjen.

fredag 19 november 2010

Lillkillen har hemlängtan...

Sebastian har svårt att förstå att vi inte skall åka hem snart, han frågar ett par gånger per dag "ÅKA HEM" ofta med gråten i halsen och med bedjande ögon. Han har svårt att förstå att hans grejer kommer med en container på båt om ett par veckor. Det är jobbigt att behöva säga att detta är hemma och vi försöker förklara att hans säng mm kommer snart...

Alexander å andra sidan tar det hela med ro även om han behöver börja skolan, han är uttråkad av att bara umgås med sin lillebror. Alexander förstår saker och ting lite mera och han har redan börjat lära sig enstaka ord på engelska. Han har vi kunnat förbereda lite mera också och han visste hur det skulle bli i början.

Olivia hon hänger bara med...

Poolen...

Barnen har invigt poolen vid hotellet, det är inte direkt varmt men det brydde sig inte de om. Är man uttråkad så är man. Dessutom upptäckte vi att det finns även en lekpark i anslutning till poolen och hotellet. Bra att veta, synd att de inte gör reklam för det på hotellet. Sebastian gick i flera gånger efter att han blivit blå om läpparna.

Lyckat försök...

Idag var det dags att prova att registera oss i landet igen. Vi klev upp 6.00 och satte oss i bilen med tre barn och med frukost i magen kl 7.30, det tar tid att duscha och klä på oss alla samt amma Olivia och dessutom hinna äta frukost på hotellets buffe.

Vi satte oss i bilen och den dryga timmes bilfärden gick relativt bra, dock alldeles utanför FRO (foreign Registration Office) så var det den mest trafikerade leden jag sett hitills, så min välförsedda väska med frukt och Sebastians bilar kom inte med i köandet i den hast vi tog oss ut ur bilen.

För nu var det dags för Indiskt köande, dvs man måste vara med och tränga sig lite när det behövs. Hur som helst hade vi fyllt i alla papper förutom checklistan och Roger visste av egen erfarenhet att utan den ifylld kommer man inte långt. Den luckan var stängd när vi kom ca 40 minuter innan de skulle öppna. Dock öppnade den så vi hann fylla i den innan Roger ställde sig för att få tillåtelse att gå in i den första kön för att få en stämpel.

Jag och barnen satt i gränden brevid och väntade, för under nästa kö skulle vi vara med. Roger lyckades också få en kölapp som ingen dock följde numreringen men utan den kom man definitivt inte in i nästa kö för 2:a granskningen av papprena. Vi lyckades ta oss in i kö nummer två relativt enkelt efter att ha ställt oss demonstrativt framför ingången med alla tre barnen runtomkring oss, barn är en form av nyckelöppnare i detta land. Tills slut kom en "högre tjänsteman" tror jag och vinkade in oss. Väl inne i det rummet skulle vi till nästa kö för granskning nummer 2. Där var ett tyskt par snälla nog att låta Roger gå före dem, tydligen gjorde de denna registering för 3:e gången.

Jag och vid det här laget ganska lessa barn stod brevid och tittade på spektaklet. Tills slut fick vi det papper vi behövde för att komma vidare till lucka 3 där de tog kort på oss (vi hade ju bara bifogat två med handlingarna redan :-) ) en och en. Där fick jag skriva på 3 kopior och intyga att jag var mamma för alla tre barnen samt mig, det blir 12 signaturer...  Sedan fick jag en lapp där det stod vilken tid jag var välkommen att komma tillbaka och hämta tillståndet. 11.15 stod det på lappen, ca dryga timmen var kvar.

Vi ringde Suresh för att få tillgång till bilen och frukten och han tog oss till en lekpark i närheten där vi fikade och barnen fick leka av sig lite, de blev väldigt smutsiga av den röda jorden som finns här och stackars Suresh får nog hjärtattack när han ser oss för våran splitternya Toyota Innova (V-model) skall bifoga en bild vid tillfälle.

Väl tillbaka vid FRO så kom vi direkt in till luckan för att hämta våra tillstånd och vi hade fått dem direkt om vi bara hade kommit ihåg att ta med passen, de var i bilen med Suresh. Där förlorade vi en sisådär 10 minuter, men men överlag så tycker vi att registeringen gick bra och barnen var jätteduktiga.

Det kunde ha varit maj och 40 grader varmt och en mil kö... Vi har hört skräckexempel på denna registrering.

torsdag 18 november 2010

Nya tag...

Igår blev lite av ett antiklimax och jag saknade verkligen att inte kunna laga mat själv. Särskilt som barnen ville ha köttbullar och makaroner. :-) Lite svårt att få tag på i Indien.

I morse så kom Suresh tillbaka till hotellet då Roger jobbar där han skall jobba sedan, dvs lite närmare där vi bor. Så när barnen och jag ätit frukost nere i restaurangen så packade vi ihop oss, känns som om man flyttar varje gång man åker med barnen för alla grejer man måste ha med sig.

Vi tog i alla fall bilen till en lekpark där barnen kunde leka lite, säkerheten är inte riktigt som i en svensk lekpark men det fanns tillräckligt. Suresh sa att det var gratis ändå kom det fram en indier till mig för att försöka få 10 rupier, jag nekade eftersom Suresh sagt att det var gratis.

Efter leken i lekparken så tog vi bilen till Hyper City för att handla mjölken som jag glömde igår samt yogurt som tagit slut, bra för ungarna som blir hungriga. Normalt äter man vid 8-9 på kvällen vilket är aningen sent. Jag och Roger brukade äta relativt sent hemma i Sverige men åt vi efter 8 så var det alldeles för sent. Restaurangen på hotellet öppnar 7 vilket gör att man är vrålhungrig.

Efter Hyper City blev det hem till hotellet med kylvarorna, samt amma Olivia. Vi åkte sedan iväg en timme senare för att äta på Mc Donalds, 386 rupier för två happy meal och en kyckling wrap meal för mig.   Ca 60 kronor, helt okej eller hur...


Nu njuter jag av en stund för mig själv då både Olivia och Sebastian sover och Alexander leker.  Hoppas han kan börja skolan på måndag han behöver verkligen det...

onsdag 17 november 2010

Lika som bär???

Alexander, Sebastian och Olivia vid ca 3 månader

Jag tycker det i alla fall

National holiday no FRO....

Idag skulle vi äntligen registrera oss, vi klev upp tidigt och tog bilen in till stan. Väl där så insåg vi att anledningen till att det varit så lite trafik var att det var en muslims högtidsdag idag, oklart för mig vilken även om Suresh säkert sa namnet så fastnade det inte.

Istället fick Roger gå till jobbet och jag och barnen vända tillbaka, vi passade på att ta ut pengar och handla på hyper city, hade helt slut på blöjor till Sebbe... När jag väl hade handlat hade självklart Sebastian gjort nummer 2, fick bli ett improviserat blöjbyte utanför entren. Jag tycker att nu för tiden är det alltid något barn som antingen har bajsat på sig så skall det till att bajsa... :-)

Sitahra som skickade ner oss för att registera oss idag tyckte vi skulle försöka igen kanske på lördag, men jag och Roger tycker att vi bör göra det på fredag då vi vill göra annat på vår lediga dag. Fortsättning följer.

Helt klart är det så många olika religioner och högtider här i Bangalore/Indien så att det är svårt att hålla reda på dem alla... :-)

tisdag 16 november 2010

En tisdag på hotellrummet...

Idag har jag inte varit utanför rummet annat än för att äta frukost. Sebastian har lyckats dra på sig en förkylning och hostar och var allmänt hängig. Dessutom har Roger jobbat inne i stan (minst 1½ timme i bilen)vilket gör att Suresh våran chafför inte ville åka tillbaka till oss på hotellet.

Istället har barnen och jag lekt med lego och bilar. Alexander har på de dagar vi varit här lyckat göra sin lilla hörna med lika mycket "skräp" som vanligt. Han pratar om att han håller på att uppfinna saker och han samlar på sig kapsyler, plastpåsar tejp och papper etc.

Lite trist att behöva börja med mediciner till Sebastian igen (försöker förhindra förkylningsastman att bli så svår att han måste ha hjälp med andningen), tydligen har vi inte släpat hans mediciner i onödan. Vi hade en hel väska med bara mediciner med oss...

Anledningen att Roger jobbar inne i stan är att han går ett introduktionsprogram av något slag som kräver att han är på kontoret i stan, tydligen har "företaget" åtminstone 4 kontor här i Bangalore utspridda på olika ställen i stan. Jag är glad att Roger skall jobba i utkanten öst om staden i närheten av där vi skall bo. Det gör att han får kortare resväg till och från jobbet...

Imorgon skall vi registera oss hela familjen på FRO samma ställe som Roger gjorde sin första dag i landet. Alla utlänningar som bor i landet måste göra detta inom två veckor. Vad som händer om man inte gör det är lite oklart, tror att jag har läst på någon annans blogg att man kan få böter...

Så det blir tidig uppgång imorgon bitti...

måndag 15 november 2010

Måndag med kulturell träning...

Idag jobbade Roger sin första dag och vi hade första morgonen utan honom. Vi tog det relativt lungt och gick ner och åt frukost på hotellet och sedan lekte barnen på hotellrummet. Vi bor i en svit med två rum och ett litet kök/pentry. Dvs endast micro. Det finns en kastrull i skåpet men ingen platta. Enligt uppgift kan man beställa upp den om man vill. Hittills har vi inte orkat...

När kl var 12.30 hämtade Suresh oss för den kulturella introduktionen som vi egentligen skulle ha fått i maj när vi var på previsit. I normala fall får man inte åka på previsit innan allt är klart. Vi var ett undantag eftersom jag var höggravid och inte kunde åka senare... Hur som helst så tog själva bilfärden 1½ timme vilket beskriver hur mycket trafik och hur stort Bangalore är.

Ungarna har det inte lätt, under två timmar fick de vara i ett konferansrum medans vi fick information via powerpoint på engelska, dvs de förstod inte ett dugg av det som sades. Vi tyckte de inte skötte sig men säg den unge som sitter tyst under sådana förhållanden efter två timmar.

På väg hem så köpte vi frukt i ett stånd, bla minibananer som smakar som våra stora och sedan var det bara att titta på trafiken igen, långa stunder står det helt stilla för det rött ljus någonstans längre fram.

söndag 14 november 2010

Söndagspromenad på Indiens trottoarer...

är ett äventyr i sig. Det är söndag och vi hade gett våran chafför ledigt vilket innebar att vi inte hade tillgång till bilen. Vi tog helt enkelt barnvagnen och begav oss ut på ett äventyr med barnen till forum mall (shoppingkomplex med alltifrån butiker till Mc Donalds och lekställe för barnen) på vägen så stötte vi på lösspringade hundar och stirrande Indier som kommer fram och nyper barnen i kinderna och trottoarkanter höga som hus och hål i vägen som stinker avlopp och trafik i mängder på vägen brevid ständigt tutande.

Trots detta så tror jag barnen uppskattade promenaden och vi åt pizza på en Italiensk restaurang och handlade pyssel till Alexander och en bil till Sebastian.

Nu ikväll åt vi resterna ifrån dagen på vår balkong. Nu är klockan mycket och det enda barn som sover är Olivia. När skall vi få ordning på tiderna, inte i första taget. Kanske när Alexander börjar skolan och Roger jobbar på riktigt.

I morgon skall Roger jobba forsta dagen och sedan skall vi komma till deras kontor for en introduktion for hela familjen. (dvs det ar ingen riktig dag for Roger). Skall forsoka fa var chaffor att skaffa mig ett simkort till mobilen.

Det visade sig att mitt simkort inte fungerar i Indien eftersom jag glomde att aktivera det for utlandssamtal, en miss i alla checklistor vi hade innan vi akte till Indien. Skall forsoka fixa det senare men just nu behover jag mitt Indiska SIM-kort mera sa att jag kan kommunicera med chafforen samt Roger mfl..

Lektime för barnen...

...blev det i lördags då vi efter en dag med en andra titt på de hus vi gillat bäst under veckan avslutade med ett besök hos F och A och deras två barn på Palm Medows.

Vi anlände till deras hus och vi fikade på deras uteterass under tak (hoppas vi får det på vårat hus också väldigt trevligt). Barnen kollade på film och käkade lördagsgodis som inhandlats i Sverige och packades ner i resväskorna. Vi gav bort lite godis till deras trevliga något blyga barn A och C.

När det började bli mörkt åkte vi till klubbhuset och barnen hittade paradiset. Uppe i klubbhuset har man fyllt ett rum med lekatteraljer, rutchkanor och klätterväggar samt yta att springa och busa på. Barnen lekte och lekte och kunde knappt slita sig för att äta mat. Faktum är att Sebastian somnade av ren utmattning i restaurangen senare utan att äta något.

Denna lekstund var möjlig tack vare att Foch As äldsta barn C höll ett öga på Sebastian och Alexander. Ett tag blev det rätt stökigt. A kom ner och sa att "den lilla har bajsat på sig" det var samtidigt som Oliva skrek och ville ha mat. Det visade sig att det var falskt alarm, förmodligen hade någon bara släppt sig :-)

Rent generellt för dessa dagar i Indien så är restaurangbesöken rätt prövande med tre barn som är mer eller mindre uttråkade och saknar sina grejer hemifran. Trots allt så går det bra. Det är nästan bara på kvällen när vi skall sova som Sebastian säger med gråt i halsen "Jag vill åka hem".

Hur som helst sa bröt vi upp lite tidigare ifrån Palm Medows och försökte komma i säng i tid. Dock hann vi bli både mätta och nöjda av maten på klubbhuset. Av F och A fick vi lite tips infö de nämaste dagarna.

Fredagsmiddag hos Rogers blivande chef...

I fredagskväll efter en hel dag med husletande så packade vi in oss i bilen för femtielfte gången för att åka och besöka Rogers chef (som också är svensk och bor på Palm Medows) L och hans trevliga fru I som var vänliga nog att visa oss runt på pre-visit som jag och Roger var på i Maj redan innan vi valde att tacka ja till att åka hit till Indien-Bangalore.

Det var jätteskönt att komma dit till ett färdigdukat bord och slippa restaurang miljön. Vi fick en god paj och Indiensmakande köttbullar med en fräsch sallad. Supergott. Barnen härjade som vanligt och de vill aldrig gå och lägga sig pga jetlag vilket gör kvällarna till en prövning för oss. Dock hade vi väldigt trevligt och barnen lekte och klockan blev 11 innan vi bröt upp.

Ovan som vi är med att ha chafför klev vi bara ut genom dörren och det visade sig att vår stackars chafför låg och sov i bilen. Vi har bestämt att forsöka ringa innan vi kommer ut nästa gång... :-)

Olivia kan rulla från rygg till mage...

Under dessa dagar i Indien har vår lilla flicka gjort framsteg, hon har lärt sig rulla från rygg till mage och lyfter upp huvudet utan problem och kikar runt. Ni som hållt i henne vet att hon alltid vill stå och har en väldig tendens att spänna sin rygg i båge, det har väl gett resultat. Ingen av grabbarna har varit så tidiga med detta.

Problemet är dock att man nu inte har ett barn som ligger där man lägger ner henne. Man tittar bort och vips ligger hon på mage eller har transporterat sig en bit på sängen etc. Jag skall lägga upp en film här som visar detta live...

Husletande i dagarna tre...

under torsdag och fredag och halva lördagen flängde vi runt som dårar och kollade på olika hus i Bangalore. Vi vill helst bo i Palm Medows då flest svenskar bor där samt att deras klubbhus och poolområde är bäst för små barn.

Dock är husmarknaden inte så bra just nu eftersom det råder högkonjuktur tydligen igen, dock har vi hittat ett hus vi gillar och som vi bett Sithara gå vidare med. Sithara har hjälpt oss under dessa dagar. Dessutom har vi klämt in ett besök på Alexanders blivande förskola TISB.

Det skulle vara en intervju med honom, men inte ställde de speciellt många frågor till honom. Dock så fick jag och Roger lite frågor samt att vi fick tillfälle att ställa frågor.

När jag har laddat upp korten ifrån våra kameror så skall jag lägga upp en bild på huset som vi vill flytta in i.

Säga vad man vill det finns många stora och fina hus här i Bangalore om man är expat. Tur dock att man inte betalar ur egen ficka för då hade man blivit ruinerad.

Första dagen i Indien...

När vi kom till hotellet så fick jag och barnen äntligen slippa ur bilen. Barnen lekte intensivt och jag och Roger la oss för att vila. Roger endast en kort stund då han hade fullt program redan samma dag. Han skulle först registera sig hos FRO (Forenginers Registration Office) detta för att han skulle kunna öppna bankkonton och annat administrativt. Medans Roger väntade på tillståndet så fick Roger information om inkomstskatten på Ernst and Young. Sedan bar det av tillbaka till FRO för att hämta tillståndet. På ABBs kontor kom sedan bankmannen för att hjälpa Roger öppna bankkontot. Inga långa väntetider på ett fullt icke öppet bankkontor (Service är bara förnamnet).

Själv beställde jag upp frukost till mig och barnen och la mig och sova.

Roger fick sin dator första dagen (skulle aldrig ha inträffat i Sverige) och allting fungerade på en gång.

När Roger väl kom hem sent så ramlade han i säng och somnade, han hade redan sovit i bilen på väg hem av ren utmattning. (Tufft program en första dag efter att ha rest hela natten innan)

Jag och barnen var piggare och beställde upp mat till rummet och väckte Roger som snabbt åt lite mat och somnade om. Själv somnade jag tolv tror jag efter att först ha fått ett barn i taget att somna. Inte allt for lätt när både de och jag är jetlaggade.

Flygtur nummer 2...

På nästa flight så satt inte Roger och jag ihop utan jag hade Olivia och Alexander hos mig och Roger satt med Sebastian nästan 15-20 rader ifrån. Det planet var inte lika stort men det gick bra då Alexander sov stora delar av flighten även om det körde ihop sig stundstals med blöjbyten och akutbesök på toaletten.

Jag och Roger började bli riktigt trötta och barnen började bli less så gick planet ner för landning och äventyret kunde börja på riktigt.

Vi hade meddelat att vi skulle behöva en riktigt stor bil då vi var många samt dessutom hade mycket bagage, Döm om vår förvåning när vi ser att blien som skulle hämta oss inte direkt skulle räcka. Efter många och långa diskussioner (inte av oss utan vår chafför och andra Indier) så kom vi fram till att jag och barnen och två stora icke fastspända väskor på takräcket skulle åka i vår bil (den vi kommer ha här nere i Indien) och Roger fick åka i en annan taxi med resten av bagaget.

Efter en nästan otroligt lång färd i bilen ifrån flygplatsen kom vi äntligen fram till vårat hotell som vi ska bo på tills vi har ordnat med vårt permanenta boende här i Indien. Att det tog så lång tid berodde på de icke fastspända väskorna och alla gupp i vägarna. För att inte väskorna skulle ramla av i guppen fick våran blivande chaffören som heter Suresh köra i krypfart över guppen.

Flyttdagen...

Så kom äntligen tisdag morgon dagen då vi skulle flytta till Indien, taxin kom till oss 6.30, vi var vi Arlanda kl 8.00 och vi hade som sagt lite packning. :-) 3 stora 120liters väskor en mindre och Alexanders kabinväska som vi checkade in tillsammans med barnvagnen och 3 bilbarnstolar. Vi kom upp i tio kollin och 5 handbagage och då hade vi inte räknat med min handväska…

När vi väl hade checkat in allt bagage och betalat övervikten så skulle vi gå igenom säkerhetskontrollen. Roger fick vända för vi saknade en stämpel på att övervikten var betalt. Vem sa att inte Sverige är byråkratiskt, vi hade trots allt kvitto på betalningen.

Vi tog oss till gaten och vi fick gå direkt in i planet. Första turen som gick till Daho i Qatar var 6½ timme lång och vi hade tur för vi fick sitta alla tillsammans. Varje plats hade sin egen tv samt bord. Men varken Roger eller jag hade tid för det var alltid något barn som skulle gå på toa, äta, dricka eller skulle gå förbi eller sov eller ni fattar vi hade fullt upp. Olivia var till minst besvär. Hon ammades när vi startade och gick ner för landning. I övrigt så låg hon för det mesta i sin lilla säng som var fäst på väggen framför där jag satt i planet.

Vi landade och när vi kom till Daho så fick vi åka flygbuss till terminalen och det gillade självklart vår biltokiga Sebastian. Alexander ville helst se hur/vad flygplansteknikerna gjorde. Efter två timmars väntan i Dahos teminal där vi för övrigt drack lite juice och barnen lekte på ett lekcentrum så var det dags att gå på nästa flyg.

Sista dagen i Sverige…

Sista dagen i Sverige…


I måndags så var det en helt hysterisk dag. Först kom flyttfirman och tog de sista sakerna, dessutom så skulle vi på banken och lösa in postväxeln för Saaben som vi i fredags lyckades sälja, vi skulle till Odensvi läkarmottagning för att få intyg på Sebastians mediciner. Dessutom skulle vi ner på stan och hämta upplagda byxor till Roger och dessutom skulle jag inhandla en bikini som till slut blev två stycken.

Efter det skulle Roger till jobbet för att fixa det sista, jag åkte hem för att tömma kyl och frys, sedan kom ett gäng sista minuten hälsningar till våra grannar. Det hela slutade med att jag och Roger packade fram till kl 2 på natten och vi hann trots det inte allting vi skulle vilja göra hemma så nu måste vi be en vänlig själ att hjälpa oss med det sista.

söndag 7 november 2010

Farväl till fam D...

Farfar och Olivia
Igår Lördag sa vi hej då till hela Rogers sida av släkten. Vi var hemma hos M och åt en god svensk buffe, janssons, köttbullar, sill och potatis och annat smått och gott. Vi hade en jättetrevlig kväll och alla var där. Vi fick även två jättefina presenter som skall få oss att minnas Sverige och dem och de ryms i resväskan :-)

I torsdags så gick containern iväg och på fredagen så jobbade Roger sin sista dag, vi fick även sålt Saaben vilket var jätteskönt så vi har fått låna en bil av M & S (Tack så mycket) så att vi fortfarande kan uträtta ärenden och få sista minuten grejer inhandlade.

Idag söndag skall H och K komma och säga hej då och därefter åker jag ut till mormor och säger hej då till henne. Blir många att säga hej då till.

Imorgon skall barnen gå sin sista dag på dagis och säga hej då till alla kamrater där och dessutom skall några resväskor inhandlas, banken skall besökas samt lite annat smått och gott förutom att vi måste tömma frysen och kylskåpet och packa klart... Mycket att göra och checklistorna är långa...
Golfen som vi sålde..
Våran saab nu också såld...

torsdag 4 november 2010

Idag har det packats och packats...

...som tur var inte av oss. Det var nog jobbigt att vara med överallt och se till att inget som inte skulle bli packat blev packat. Nu försöker vi söva våra tre barn.

Stört omöjligt ibland.

Alexander och Sebastian i flyttkaoset.

Kan det vara en fotölj?

Nästan full container.
Nästa dag...
Idag har de kommit och packat in alla kartonger och möbler de packade igår till containern och våra grejer är alltså på väg till Indien. Dock kommer vi komma dit före våra möbler. Har vi tur kommer det före jul har vi otur kan det komma i januari först. Vi har förhoppningar om innan jul men vi får väl se.

Idag har även våra pass kommit med visumen. Roger och jag har shoppat lite kläder som han skall använda första tiden så att han slipper ut och shoppa det första han gör.

tisdag 2 november 2010

Sista grejerna innan flyttlasset går...

Idag har vi varit och skrivit på testamentet. Dessutom måste vi hämta ut förstoringen ifrån bröllopet som Eggeborns gjorde för att ha i sitt skyltfönster. Vi har även inte hämtat ut alla mediciner till Sebbe ännu och dessutom vill vi shoppa lite godis till containern som vi kan ransonera under tiden där...

Ikväll skall rum för rum gås igenom så att inget som vi måste ha i resväskorna hamnar i containern istället. Kommer bli sent. Oklart när flyttfirman dyker upp i morgon bitti men det spelar inte så stor roll då vi ändå måste göra klart allt innan.

Vi kommer nog flytta ner redan ikväll så att vi inte sover mitt i flyttkaoset eftersom det troligast kommer packas både onsdag och torsdag. Skall bli skönt när allt detta packande och organiserandet är över. Nu vill vi bara resa iväg och komma i ordning i Bangalore...

måndag 1 november 2010

Helgen förflöt och vi närmar oss flyttdag...

I helgen har vi fortsatt att fylla i blanketter och sortera och slänga och handla inför våran flytt. Vi har gått igenom alla rummen och alla pärmar men vi har finliret kvar ikväll och i morgon. På onsdag morgon kommer flyttfolket och börjar packa saker till containern.

Snart är det sista gången för allting. Var och handlade mat igår, främst torrvaror som vi vill skicka med containern men jag tänkte att snart har jag inte allt serverat i en och samma butik längre.

Vi har även fyllt i blanketter ifrån försäkringskassan, skattemydigheterna och massa andra ställen för att vi skall minska ner breven som M får ta hand om.

Att gå igenom Alexanders rum tog en halv dag, så mycket skräp som han samlar på sig och grejer som ligger på 100 ställen... Men nu är det mera ordning och reda.

Vi har även handlat lite åt tomten som skulle med i containern.