Ny bekantskap

Denna bok är utläst
numera efter dagar av sjukdom...

Idag så tog jag det väldigt lungt, dvs jag gjorde ingenting före lunch (förutom lämna barnen till skolan och dagis då...) utan försökte bara krya på mig. Nannu är fortfarande sjuk så jag var tvungen att diska för att slippa bananflugor och dålig lukt. Går betydligt fortare här än hemma i Sverige.

Hämtade upp Alexander vid bussen för att gå till klubbhuset och leka lite innan vi skulle hämta Sebastian, istället hamnade vi hemma hos en Australiensare och hennes dotter som också går på TISB på fika. Hennes dotter H och Alexander lekte en stund och hade jag varit tvungen att hämta hem Sebastian hade nog de två lekt väldigt bra och länge ihop. Alexander var nära att stanna utan mig men sedan ångrade han sig. De hade känns varandra för kort tid för att det skulle fungera. Men det är kul både för honom och för mig att lära känna lite nytt folk.

Det är praktiskt med Palm Meadows då allas hem är inom gångavstånd. Sebastian hämtade vi upp därefter och han kämpar på, han gråter lite på morgon då jag lämnar honom och sedan när jag hämtar honom så börjar han gråta när han ser mig för att han har saknat mig, men när jag frågar honom hur han haft det på dagis så säger han att han har haft det bra och han lekt med bilar :-)

Min lilla och stora bebis, den lilla sittandes själv numera,
den stora utan bandage och inga stygn under hakan längre.

Han har helt enkelt separations-ångest och sedan gråter han av lycka när jag kommer.. Ja ja han har alltid varit mammas pojke. Jag frågade Alexander vad han ville äta till middag och då sa han biffar och potatis så det fick det bli. Jag tror Sebastian själv åt fem biffar liksom Alexander så det var väldigt uppskattat. Antar att de båda växer för tillfället.

Sedan lunch idag har jag mått bättre och inte kännt mig lika svag och orkeslös även om jag inte är helt 100 ännu så mår jag betydligt bättre än igår.